Tujahäck

För ett tag sedan köpte jag ett nummer av tidskriften Faktum. Med tidningen följde en CD-skiva. En låt som stack ut mer än andra var Tomi Räisiäns tolkning av Adolfsson och Falks låt Blinkar blå. I den låten finns textraden "Vad som döljer sig i tujaträdets skugga." Denna textrad får mig att tänka på heta sommardagar på 70-talet i radhusområden där tjuahäckarnas skugger skapar ett mörkt, svalt och lite kusligt rum. En oro i idyllen. Jag kopplar det också till Stephen Kings episka barndomsskildring i boken DET. På något att vill jag fortsätta undersöka denna textrad och ta reda på vad det är som är så lockande och skavande med den.

Kämpar med programmering

har nu kommit igång med programmering av mitt "spel" . Med hjälp av manualer och Youtube börjar jag förstå. Tyvärr är det som det brukar när man arbetar digitalt. saker som ska fungera enkelt fungerar inte alls. Jag ska tex skapa olika figure och det har gått bra men när jag ska spara dom enligt instruktionerna får jag en massa felmeddelanden och bilder som ska visas automatiskt visas inte. Jag antar att det beror på att jag använder ett Linux operativsystem på en gammal dator. programmet som jag använder ska i och för sig fungera med Linux. Troligt vi är det en liten inställning eller något som borde ändras men jag har ingen aning om vad det kan vara. Det blir till att ta hem jobbdatorn på måndag och se om det fungerar bättre där. Inte nog med att det verkar svårt att spara i programmet så är det också svårt att spara på ett sätt som gör att jag kan fortsätta på en annan dator.

Att programmer spel är roligt och jag börjar förstå tjusningen att utveckla spel.

Jag har filmat en kort sekvens där man ser hur figuren rör sig. Där är också kod som ska få bakgrunden att röra sig så det ser ut som om han går. Det fungerar inte ännu. Jag försökte prata till filmen men inte heller mikrofonen fungerade.

Påbörjad gestaltning

Jag har nu börjat testa programmet Scratch som är ett gratis program som utvecklats av MIT för att lära människor att programmera.
En länk till deras hemsida finns HÄR.

Det var lätt att göra bakgrunden och det fanns färdiga figurer med olika kroppsställningar. Just nu är det bara en bild. Figuren ska gå och bakgrunden ska röra sig. Figuren ska styrs med piltangenterna i en viss hastighet. Om man trycker för långsamt ska man varnas och efter tre varningar dör figuren. Det ska också finnas en stegräknare som visar hur långt figuren gått och de ska finnas ett high score. Det är denna programmering som blir det knepiga men jag tror att mina elever på skolan kan hjälpa mig.

Här är en skärmdump av programmet med den bakgrund jag ritat och den figur jag tänker använda.

Jag är i grupp 2

Grupp 2
Ann-Christine Werle http://acwerle.blogspot.se - Frida Jonasson fridajonasson.wordpress.com
Kathleen Tenstam http://hdkskatespace.blogspot.se - Linda Sandberg http://lindasandbergs.blogspot.se
Monica Ekstrand ekstrandmonika.bloggspot.se - Martin Andersson

Projektskiss

-Projektskiss-

Vad har jag för tidigare erfarenheter av gestaltande arbete, teknik/material/koncept/frågeställningar?

Tidigare har jag mest gestaltat utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Jag gillar att skriva forskningsuppsatser med frågeställningar, tidigare forskning, källmaterial slutsatser och argument. Friare gestaltningar som bygger på känslor och tankar har jag haft svårare för. Att vara originell och kreativ i konstnärlig mening är något som kommit senare för mig. Fortfarande kan jag känna mig låst och hämmad vid uppstarten av nya gestaltningsprocesser. Dessa låsningar har som tur är släppt allt mer i takt med att jag gått konstkurser och fått möjlighet att testa olika former av gestaltningar.

När det gäller tekniker och material har jag tidigare varit mest bekväm med filmmediet och drama. Under kursens gång har jag börjat känna mig allt säkrare när det gäller traditionella tekniker som måleri och skulptur.

Vad har jag för referenser och förebilder?

Många av mina referenser och förebilder kommer från populärkultur, skräpkultur och ungdomskultur. Jag gillar rollspel, Sci-Fi filmer/böcker, punk, serier, Stephen King, TV-programmet Kobra mm.

När det gäller mer traditionell konst gillar jag Edward Hoppers tavlor, Banksy, Caspar David Friedrich, Dadaismen mm.

Vad är jag intresserad av att fördjupa eller bredda i det här gestaltningsprojektet?

Jag skulle vilja öka interaktiviteten mellan betraktaren och mitt verk och funderar en hel del på digitala tekniker som interaktiva spel, programmering och elektrisk utrustning.

Hur vill jag arbeta?

Jag har en tanke om att jag vill skapa ett digitalt program med utgångspunkt från Stephen Kings bok Maratonmarschen. Boken handlar om 100 pojkar som deltar i en tävling som går ut på att gå i en viss hastighet så länge de orkar. De tävlande får tre varningar och sedan skjuts de. Den som blir sist kvar vinner. Jag tycker boken har mycket att säga om den värld vi lever i och genom att koppla min gestaltning till datorer och programmering får jag med spelandets och spelberoendets mekanismer.

Min gestaltning ska isåfall vara ett data spel där betraktaren sätter sig ner och med hjälp av två piltangenter får en gubbe att röra sig längst en väg. Man man måste trycka ner knapparna i en viss hastighet. Gör man inte det får man tre varningar och figuren dör. Spelet sparar High Score som visar vem som orkade sitta längst.

I förlängningen skulle flera datorer kopplas ihop till ett nätverk och besökarna skulle kunna tävla mot varandra. Mitt problem är att jag inte kan programmera.

TED och ARTIST-talks

Jag har nu skrivit en sida om de filmer som ingår i modul 6. Filmen från TED gjorde mig riktigt glad men Greta Vorcas konstnärsskap gjorde mig bara irriterad.

TED och ARTIST-talks

När jag nu sett båda dessa filmer vet jag, både hur jag ska, och hur jag inte ska arbeta med min gestaltning.

Austin Kleon visar i sitt TED-talk att jag måste följa min idé och inte fundera för mycket på om denna idé är originell eller unik. Med all tydlighet visar Kleon nämligen att det är få idéer som verkligen är nya och unika. Oftast har någon redan utforskat. Och på olika sätt gestaltat samma idé. Hans presentation är positiv och stärkande eftersom han visar att ”stora” konstnärer också fått samma idéer som jag själv och att jag därför inte ska vara rädd för att utforska mina idéer. De är inte så banala och platta som jag själv kanske tror.

På ett mycket enkelt sätt visar hur jag som lärare kan belysa en konsthistorisk utveckling genom att belysa och fördjupa mig ett specifikt konstnärligt uttryck som i det är fallet med ord och text.

Greta Vorcas ARTIST-talk gör mig däremot bara irriterad. Hennes verk är banala och bör snarare ses som pågående processer än färdiga verk. Att tex ta bilder på sina olika frisyrer och lägga till självkritiska texter om de egna utseendet upplever jag som väldigt banalt och självcentrerat. Hårets betydelse för oss människor problematiseras inte utan Vorcas fokuserar helt på sin egen upplevelse, sin mammans synpunkter och män som går igång på hennes snaggade hår. Det finns så många ytterligare kopplingar och konnotationer som borde undersökts. Det hade varit intressantare om dessa hårbilder förts ihop digitalt i en dator så att förändringen kunde ske gradvis och kanske med berättarröst och eventuellt andra sekvenser för att bredda och fördjupa uttrycket.

Även verken om metern och den mystiska ansökningsblanketten i boken är snarare pågående processer än färdiga gestaltningar. Säcken knyts aldrig ihop och allt för många trådar blir hängande eftersom processen avstannar och verken så att säga rinner ut i sanden.

Av detta drar jag slutsatsen att jag i mitt eget gestaltande måste försöka kondensera ner och fokusera in på de frågor och idéer som jag vill belysa med mina verk. Jag anser det vara ”fusk” att som Vorcas presentera sina förarbeten till verken som verken själva. Det är säkert fullt möjligt att göra sådana presentation och skapa verklig konst men då krävs det mer än vad Vorcas lyckas prestera. Jag skulle verkligen vilka prata mer om hennes konst eftersom jag antar att hennes konstnärsskap valdes eftersom det anses vara ett exempel på hur samtidskonst kan uttryckas och utformas. För mig faller det dock platt.

Assignment klart

Äntligen är jag klar med mitt assignment. Verket får titeln Samsara. 

Färg

Testar lite olika måleritekniker på min skulptur.

Tankar om Indien

Vet inte varför men jag börjar koppla min skulptur till Indien, hinduismen och sci fi böcker jag läst nyligen och som utspelar sig i just Indien.

Skulptur?

Vi får se var det slutar.

Skulpterar

Har täckt ståltråden med ett lager lera. Vi får se hur det blir.

Beslutsångest

Sitter och betraktar min skulptur. Den tunna ståltrådsformen blev bättre än jag tänk och nu vet jag inte hur jag ska gå vidare. Från början hade jag ju tänkt att ståltråden enbart skulle utgöra stöd för leran men nu tycker jag den är uttrycksfull som den är. Men jag stör mig samtidigt på att jag inte var mer noggrann när jag böjde till tråden. Fötterna är olika stora och det stör mig. Om jag bänder loss tråden från kuben blir det fula märkan och min erfarenhet är att det oftast blir sämre när jag försöker göra om.

Assignment

Jag har nu äntligen kommit igång med min skulptur. Utgångs frågan är "vem är jag?". Jag tejpade kuben men blev inte nöjd så jag gjorde om det med silvertejp. Ståltråden som ska fungera som armering blev ganska snygg så jag vet inte om jag ska plocka fram leran.

MODUL 5, moment 4

1.
Modellen för det sokratiska samtalet är ett arbetssätt som jag verkligen vill använda mig av i min undervisning på flera plan. På mins skola har jag än så länge förmånen att undervisa i halvklass. Det gör det lättare att genomföra det sokratiska samtalet. Antingen kan ena halvan av gruppen samtala och den andra gruppen anteckan eller så kan den andra halvan arbeta med en uppgift och så byter grupperna efter halva lektionen.

Eftersom många elever inte är vana att ha ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till ämnet bild tror jag att det sokratiska samtalet kan fungera som en bra inledning till ett friare Medieneutralt och Divergent arbetssätt.

För övrigt har UR gjort en bra serie om konst och gestaltande som heter Skapa stort. Avsnitten är lagom långa och jag har visat dem för flera grupper så de ska får förstålse för hur man skapar utifrån egen inspiration och idé.

2.
Jag har ingen längre erfarenhet av att arbeta som bildlärare men tre uppgifter som jag förstått är återkommande är färgcirkeln, enpunktsperspektivet och ansiktets propotioner.  Här har jag en tanke om att lägga mer fokus på elevernas egna idéer och tankar och inte ge dem färdiga, mallade uppgifter. Eleverna bör även få större möjlighet att välja material. Det kan vara minst lika givande att studera ansiktesformen genom en skulptur som att rita med blyerts på ett papper. Förhoppningen är att detta öppnare arbetssätt ger eleverna tillträde till alla rummen i modellen.

Jag önskar att jag alltid skulle kunna börja med det medianeutrala rummet och låta eleverna få en begränsad tid på sig att skapa ett porträtt. De färdiga porträtten skulle sedan kunna utgöra underlag för en klassrumsdiskussion som sedan leder vidare till en fördjupad gestaltning. 

3.
En stor del av den bildundervisning som jag kommit i kontakt med i grundskolan är snävt utformade uppgifter. Allt från skuggövningar till stilleben.

4.
Jag tror att två ingångar kan resultera i ett mer fruktbart arbete. Den första ingången är dagsaktuella händelser och den andra ingången är radikal estetik i olika former. Graden av radikalitet får givet vis anpassas efter elevernas ålder och erfarenhet av att arbeta på detta sätt. Ett upplägg skulle då vara att något presenteras och diskuteras sokratiskt för att sedan bearbetas gestaltningsmässigt.