BILDANALYS

Jag har nu gjort en bildplanering för bildanalys av bilder från första världskriget. Jag skrev det i nya Windows och det fungerar jättedåligt att föra över texten och bilderna hit. Istället länkar jag till en pdf-fil på min Google Drive. Jag hoppas det fungerar. Ni ska hitta min text HÄR

Reflektion kring assignments 1-4

Jag har nu genomfört tre av fyra assignments. Det jag inte hunnit med är det tredje som var perfomance.

Korta assignments är roliga eftersom de i grunden inte kräver mycket och går ofta snabbt att genomföra. Samtidigt kan de växa till större projekt. I undervisningen fungerar det bra att ge eleverna korta assignments som de sedan kan arbeta vidare med eller byta med varandra. Själv fastnade jag i assignment 2 eftersom jag gillar det tredimensionella skapandet. Jag följde inte alltid instruktionerna till punkt och pricka utan lät skapandet ta sin egen väg i takt med att det fortskred. Tex valde jag inte att skapa en hel vägg av de blad jag av betongväggens yta. Istället ramade jag in ett av bladen i en ram jag hittade slängd på skolan. Nu hänger det en vägg på en vägg. När jag får mer tid tänker jag göra om mitt arbete med betongväggen och testa andra tjocklekar på pappret. Det papper jag använde var för tjockt så den trästruktur som finns bevarad i betongen kom inte fram så bra som jag hade hoppats på.

I mitt första assignment hittade jag en glitch programmet Plotagon. När en manlig avatar försöker kyssa en kvinnlig ser det jättekonstigt ut men när den kvinnliga avataren kysser den manliga ser det rätt ut. Jag gjorde en liten kort relationsfilm om detta. Är det så att programmerarna förmedlar dolda könsroller där kvinnan förväntas kyssa mannen och inte tvärt om. Mannen som mottagare av kvinnans åtrå.

Att bygga min lilla fabrik med tre skorstenar var också roligt. Arbetet ledde mig här vidare till bröderna Lumiers korta film "Arbetarna lämnar fabriken" Mitt verk gav jag titel "Arbetarna lämnar [INTE] fabriken. Jag gjorde en liten kort film som jag tycker påminner om tidiga 20-talsfilmer av Fritz Lang. Slutligen tog jag tre "screen shots" från iMovie som ju i sig är en drömfabrik.

Jag är också nöjd med min omformade trädgren som blir en symbol för människans försök att rätta till de miljöproblem som skapats. Tanken är att den ska hänga från taket i ett förövrigt kalt vitt rum.

Att genomföra performancce har jag ännu inte hunnit med. Jag inser att jag inte här helt bekväm med att verka i det offentliga rummet på det sätt som uppdragen ville. Jag har känner också ett motstånd mot att "skräpa ner" i det offentliga rummet även om det är något som i sig inte förstör miljön. Snart får jag ta tag i just detta assignment och slutföra det. En annan orsak till min osäkerhet när det gäller performance är att det befinner sig i gränslandet för vad jag själv betraktar som konst. Blir det konst för att jag går runt i det offentliga rummet eller krävs en form av dokumentation, med film och bilder för att det ska bli konst. Till viss del uppstår konstverket i huvudet på de som råkar ut för det och hur de tänker och tycker är det svårt att få grepp om.

Det fjärde och sista assignmentet handlade om ljud och jag spelade in ljud från familjens resa till London. Jag använde mobilen och förde sedan över filerna till iMovie där jag la dem tillsammans med ett kortare filmklipp från resan. Precis som med performance tycker jag att ljud-verk är plats beroende och behöver ett särskilt fysiskt rum. Att bara se filmklippet på Youtube tycker jag inte ger mycket med det skulle bli en annan känsla om det spelades upp i ett rum med högtalare och filmklippet projicerades på rummets väggar.

Assignment 4

En liten ljudfilm om resande.

Assignment 2

Jag har brutit itu ett föremål och satt ihop det igen. Bilden blev inte så bra. Jag tar en bättre senare. Verket heter "Fixing The Environment"

Projektet pågår

Boken har nu fått en förklädnad. 

Assignment 2

Jag ligger lite efter men dröjer mig kvar i assignment 2. Just nu tar jag sönder något för att sätt ihop det igen. Jag kommer skriva utförligare reflektioner om mina assignments senare.

Personligt projekt

Från och med imorgon påbörjar jag ett längre personligt projekt med hjälp av boken This is not a bok skriven av Keri Smith.

Tre små bilder

Assignment 2: väggtextur

Idag har jag varit ute och undersökt väggtexturer. Mitt val föll på en betongviadukt. Stora betongkonstruktioner har alltid fascinerat mig. Ofta används brädor som gjutformar och resultatet blir att det gjutna ser ut som förstelnat trä. Biblioteket i Norrköping är byggt på det sättet.

Tyvärr tag jag med ett för grovt papper så frottagen jag gjorde blev inte så bra som jag hoppades. Trämönstret framträdde inte tydligt.

Assignment 2: Inspelning

Liten filmstudio.

Assignment 2

Jag har nu påbörjar arbetet med assignment 2. Min tanke är att göra flera av förslagen. Just nu jobbar jag med tre skorstenar. Tanken är att det ska bli en kort film i Friz Langs anda.

Smyckekonst

Inspirerande utställning på Kungsbacka konsthall.

Assignment 1

Ett digitalt rum jag gillar är Plotagon Beta som jag använde i en tidigare gestaltning. Jag har märkt att de kvinnliga avatarerna är mycket bättre på att kyssas än vad de manliga avatarerna är. Jag undrar vad det kan bero på. Här är ett litet exempel på det. Jag får se vad jag mer kan hitta under veckan.

Tyvärr kom inte ljudet med. Jag ska försöka fixa det.

 

Nu ska ljudet vara med.

Jag har bestämt mig för att denna lilla film får bli mitt första assignment. Under en längre tid har jag varit fascinerad av Plotagon Beta som ett redskap för digitala berättelser. Tyvärr går det inte längre att få tag på. Istället finns en ny app som jag helt tycker saknar de konstnärliga kvaliteterna och konstnärliga möjligheterna som Beta-versionen har.  Avatarerna rör sig här i ödsliga rum och och på ödsliga platser som påminner om Edward Hoppers målningar. De kan heller inte träffas mer än två samtidigt vilket för tankarna till pjäsen:  I väntan på Godot.

När jag jobbat med programmet har jag upptäckt att de manliga avatarerna inte kan pussas. De trycker sitt ansikte in i den andras ansikte. De kvinnliga avatarerna däremot, ger riktiga pussar på munnen.  Jag utnyttjade detta digitala fragment för att skapa denna lilla dramatiska film. På det sättet tycker jag gjort uttrycket till mitt eget.

Ur ett didaktiskt perspektiv tycker jag det är viktigt att eleverna ser möjligheter i sina egna "misslyckanden", "fel" och brister i materialet. Genom att utgå från dessa istället för att kasta och kassera kan nya, spännande gestaltningar uppstå. Min lilla filmsekvens tycker jag är ett exempel på detta.

Tillbaka på banan.

Äntligen är jag igång med kursen igen. Jag har skrivit ett första utkast till den rapport som skulle lämnats in tidigare. Jag har också lämnat in bildanalysen. Bilden jag valde var denna.

Konstprojekt avslutat

Kungsmässan har idag fått tre toalett-bibliotek.

Konstprojekt fas 2

Sommarkonst

Har på börjat ett litet projekt med gerilla-konst.

Tänker på en installation

Vi får se vad detta kan bli. Just nu handlar det om att hitta rätt blå nyans och rätt penselteknik, bredd på linjerna och avståndet mellan linjerna.

Konst fail

Just nu är det inte konst. Jag har ännu inte bestämt om jag ska ta fram den vita täckfärgen.

Tavla

Vad kan detta bli?

Liten spray-tavla

Jag har hunnit med att göra en tavla. Borde den ramas in?

Test 2

Äntligen fick jag filmen att fungera. jag var tvungen att konvertera filmklippen till ljudklipp och lägga till dem i efterhand. Om jag ska fortsätta arbeta med film måste jag komma på ett smidigare sätt. Antingen är det för dålig dator eller för dåligt program.

Tröstlöst arbete

Nu har jag försökt byta dator så nu hörs ljudet men det kommer in på fel ställe och filmen står ibland stilla. Jag antar att båda mina datorer är för gamla för att redigera film på ett bra sätt. Konstigt nog har det fungerat tidigare. Min tanke är att kombinera andra klipp till min Plotagon-film men detta fungerar tyvärr inte. Istället lägger jag de klipp jag tänkte infoga här. Det första klippet är från konstprojektet Dead in Iraq och det andra klippet är en spel-scene från det mycket populära spelet GTA 5 där man spelar kriminell.

Film beta

Varför fungerar inte ljudet!?!

Datakonst suger!

Grrr! Kämpar med att sätta ihop en film men det blir bara strul. Program som inte startar, ljud som försvinner och filmer som inte går att ladda upp. Den digitala konsten är nog kul när bara tekniken fungerar.

Plotagon-problem

Av någon anledning laddas inte filmen upp till Youtube. Kanske beror det på att filen är för stor. Filmen är fortfarande ganska kort och det finns en knapp för att ladda upp till Youtube så jag förstår inte varför det inte fungerar. Däremot verkar det fungera att bädda in filmen från Plotagons egen sida. Min tanke är att filmen ska kombineras med andra klipp och göras om i ett filmredigeringsprogram. Tydligen kom inte undertexterna med så jag får försöka göra en ny uppladdning. Det verkar som om den dator-genererade rösten klarar av vissa ord och meningsbyggnader bättre än andra. Om man lickar på den här LÄNKEN bör det gå att se filmen med undertexter om man klickar på den lilla ikonen med två c:n.

Plotagon-projektet fortskrider.

Jag har nu påbörjat en Plotagon-film om de digitala individer som befolkar alla de spel vi spelar. Vilka är de? Finns de? Har de rättigheter? Och hur blir framtiden om dessa digitala avatarer blir allt mer intelligenta med förmåga att börja fatta egna beslut.

Jag trodde jag laddat upp klippet till Youtube från jobb-datorn men det verkar inte finnas på Youtube nu när jag är hemma. Jag får försöka lägga upp klippet imorgon.

Radiokonst

 

Håller på att skapa en interaktiv radiotavla.

Konst av konst

Målar med barnen

Test 1: Plotagon

Jag har nu lyckats installera Plotagon på min arbetsdator och gjort ett första test. Programmet är lättarbetat så jag slipper det tidskrävande arbetet med att programmera själv. På ett sätt känns Plotagon begränsat samtidigt tror jag det erbjuder stora möjlighet på grund av dessa begränsningar.

Efter handledning

hade ett jättetrevligt samtal med Peter på HDK idag. Vi pratade mycket om dataspel, paradoxer, interaktivitet, normbrytande, roller och rollspel.

Ett exempel på normbrytande dataspelande är konstprojektet Dead in Iraq där en konstnär går in i den amerikanska arméns onlinespel men vägar delta i skjutandet utan börjar istället skriva namnen på de soldater som dött i Irak.

Min första tanke att programmera ett eget spel kommer bli att för tidskrävande. Istället kommer jag att försöka använda mig av färdiga eller halvfärdiga program. Det första jag tänker utforska är ett program som heter Plotagon. Tyvärr fungerar det inte på min Ubuntu-dator så jag får försöka installera det på min jobb-dator. Klicka på namnet för att komma till programmets hemsida. PLOTAGON

Handledning

På torsdag bär det av till HDK för handledning med Peter. Det känns viktigt med handledning så jag kommer vidare. Just nu har jag många idéer som spretar åt olika håll men ingen tydlig riktning.

Tujahäck

För ett tag sedan köpte jag ett nummer av tidskriften Faktum. Med tidningen följde en CD-skiva. En låt som stack ut mer än andra var Tomi Räisiäns tolkning av Adolfsson och Falks låt Blinkar blå. I den låten finns textraden "Vad som döljer sig i tujaträdets skugga." Denna textrad får mig att tänka på heta sommardagar på 70-talet i radhusområden där tjuahäckarnas skugger skapar ett mörkt, svalt och lite kusligt rum. En oro i idyllen. Jag kopplar det också till Stephen Kings episka barndomsskildring i boken DET. På något att vill jag fortsätta undersöka denna textrad och ta reda på vad det är som är så lockande och skavande med den.

Kämpar med programmering

har nu kommit igång med programmering av mitt "spel" . Med hjälp av manualer och Youtube börjar jag förstå. Tyvärr är det som det brukar när man arbetar digitalt. saker som ska fungera enkelt fungerar inte alls. Jag ska tex skapa olika figure och det har gått bra men när jag ska spara dom enligt instruktionerna får jag en massa felmeddelanden och bilder som ska visas automatiskt visas inte. Jag antar att det beror på att jag använder ett Linux operativsystem på en gammal dator. programmet som jag använder ska i och för sig fungera med Linux. Troligt vi är det en liten inställning eller något som borde ändras men jag har ingen aning om vad det kan vara. Det blir till att ta hem jobbdatorn på måndag och se om det fungerar bättre där. Inte nog med att det verkar svårt att spara i programmet så är det också svårt att spara på ett sätt som gör att jag kan fortsätta på en annan dator.

Att programmer spel är roligt och jag börjar förstå tjusningen att utveckla spel.

Jag har filmat en kort sekvens där man ser hur figuren rör sig. Där är också kod som ska få bakgrunden att röra sig så det ser ut som om han går. Det fungerar inte ännu. Jag försökte prata till filmen men inte heller mikrofonen fungerade.

Påbörjad gestaltning

Jag har nu börjat testa programmet Scratch som är ett gratis program som utvecklats av MIT för att lära människor att programmera.
En länk till deras hemsida finns HÄR.

Det var lätt att göra bakgrunden och det fanns färdiga figurer med olika kroppsställningar. Just nu är det bara en bild. Figuren ska gå och bakgrunden ska röra sig. Figuren ska styrs med piltangenterna i en viss hastighet. Om man trycker för långsamt ska man varnas och efter tre varningar dör figuren. Det ska också finnas en stegräknare som visar hur långt figuren gått och de ska finnas ett high score. Det är denna programmering som blir det knepiga men jag tror att mina elever på skolan kan hjälpa mig.

Här är en skärmdump av programmet med den bakgrund jag ritat och den figur jag tänker använda.

Jag är i grupp 2

Grupp 2
Ann-Christine Werle http://acwerle.blogspot.se - Frida Jonasson fridajonasson.wordpress.com
Kathleen Tenstam http://hdkskatespace.blogspot.se - Linda Sandberg http://lindasandbergs.blogspot.se
Monica Ekstrand ekstrandmonika.bloggspot.se - Martin Andersson

Projektskiss

-Projektskiss-

Vad har jag för tidigare erfarenheter av gestaltande arbete, teknik/material/koncept/frågeställningar?

Tidigare har jag mest gestaltat utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Jag gillar att skriva forskningsuppsatser med frågeställningar, tidigare forskning, källmaterial slutsatser och argument. Friare gestaltningar som bygger på känslor och tankar har jag haft svårare för. Att vara originell och kreativ i konstnärlig mening är något som kommit senare för mig. Fortfarande kan jag känna mig låst och hämmad vid uppstarten av nya gestaltningsprocesser. Dessa låsningar har som tur är släppt allt mer i takt med att jag gått konstkurser och fått möjlighet att testa olika former av gestaltningar.

När det gäller tekniker och material har jag tidigare varit mest bekväm med filmmediet och drama. Under kursens gång har jag börjat känna mig allt säkrare när det gäller traditionella tekniker som måleri och skulptur.

Vad har jag för referenser och förebilder?

Många av mina referenser och förebilder kommer från populärkultur, skräpkultur och ungdomskultur. Jag gillar rollspel, Sci-Fi filmer/böcker, punk, serier, Stephen King, TV-programmet Kobra mm.

När det gäller mer traditionell konst gillar jag Edward Hoppers tavlor, Banksy, Caspar David Friedrich, Dadaismen mm.

Vad är jag intresserad av att fördjupa eller bredda i det här gestaltningsprojektet?

Jag skulle vilja öka interaktiviteten mellan betraktaren och mitt verk och funderar en hel del på digitala tekniker som interaktiva spel, programmering och elektrisk utrustning.

Hur vill jag arbeta?

Jag har en tanke om att jag vill skapa ett digitalt program med utgångspunkt från Stephen Kings bok Maratonmarschen. Boken handlar om 100 pojkar som deltar i en tävling som går ut på att gå i en viss hastighet så länge de orkar. De tävlande får tre varningar och sedan skjuts de. Den som blir sist kvar vinner. Jag tycker boken har mycket att säga om den värld vi lever i och genom att koppla min gestaltning till datorer och programmering får jag med spelandets och spelberoendets mekanismer.

Min gestaltning ska isåfall vara ett data spel där betraktaren sätter sig ner och med hjälp av två piltangenter får en gubbe att röra sig längst en väg. Man man måste trycka ner knapparna i en viss hastighet. Gör man inte det får man tre varningar och figuren dör. Spelet sparar High Score som visar vem som orkade sitta längst.

I förlängningen skulle flera datorer kopplas ihop till ett nätverk och besökarna skulle kunna tävla mot varandra. Mitt problem är att jag inte kan programmera.

TED och ARTIST-talks

Jag har nu skrivit en sida om de filmer som ingår i modul 6. Filmen från TED gjorde mig riktigt glad men Greta Vorcas konstnärsskap gjorde mig bara irriterad.

TED och ARTIST-talks

När jag nu sett båda dessa filmer vet jag, både hur jag ska, och hur jag inte ska arbeta med min gestaltning.

Austin Kleon visar i sitt TED-talk att jag måste följa min idé och inte fundera för mycket på om denna idé är originell eller unik. Med all tydlighet visar Kleon nämligen att det är få idéer som verkligen är nya och unika. Oftast har någon redan utforskat. Och på olika sätt gestaltat samma idé. Hans presentation är positiv och stärkande eftersom han visar att ”stora” konstnärer också fått samma idéer som jag själv och att jag därför inte ska vara rädd för att utforska mina idéer. De är inte så banala och platta som jag själv kanske tror.

På ett mycket enkelt sätt visar hur jag som lärare kan belysa en konsthistorisk utveckling genom att belysa och fördjupa mig ett specifikt konstnärligt uttryck som i det är fallet med ord och text.

Greta Vorcas ARTIST-talk gör mig däremot bara irriterad. Hennes verk är banala och bör snarare ses som pågående processer än färdiga verk. Att tex ta bilder på sina olika frisyrer och lägga till självkritiska texter om de egna utseendet upplever jag som väldigt banalt och självcentrerat. Hårets betydelse för oss människor problematiseras inte utan Vorcas fokuserar helt på sin egen upplevelse, sin mammans synpunkter och män som går igång på hennes snaggade hår. Det finns så många ytterligare kopplingar och konnotationer som borde undersökts. Det hade varit intressantare om dessa hårbilder förts ihop digitalt i en dator så att förändringen kunde ske gradvis och kanske med berättarröst och eventuellt andra sekvenser för att bredda och fördjupa uttrycket.

Även verken om metern och den mystiska ansökningsblanketten i boken är snarare pågående processer än färdiga gestaltningar. Säcken knyts aldrig ihop och allt för många trådar blir hängande eftersom processen avstannar och verken så att säga rinner ut i sanden.

Av detta drar jag slutsatsen att jag i mitt eget gestaltande måste försöka kondensera ner och fokusera in på de frågor och idéer som jag vill belysa med mina verk. Jag anser det vara ”fusk” att som Vorcas presentera sina förarbeten till verken som verken själva. Det är säkert fullt möjligt att göra sådana presentation och skapa verklig konst men då krävs det mer än vad Vorcas lyckas prestera. Jag skulle verkligen vilka prata mer om hennes konst eftersom jag antar att hennes konstnärsskap valdes eftersom det anses vara ett exempel på hur samtidskonst kan uttryckas och utformas. För mig faller det dock platt.

Assignment klart

Äntligen är jag klar med mitt assignment. Verket får titeln Samsara. 

Färg

Testar lite olika måleritekniker på min skulptur.

Tankar om Indien

Vet inte varför men jag börjar koppla min skulptur till Indien, hinduismen och sci fi böcker jag läst nyligen och som utspelar sig i just Indien.

Skulptur?

Vi får se var det slutar.

Skulpterar

Har täckt ståltråden med ett lager lera. Vi får se hur det blir.

Beslutsångest

Sitter och betraktar min skulptur. Den tunna ståltrådsformen blev bättre än jag tänk och nu vet jag inte hur jag ska gå vidare. Från början hade jag ju tänkt att ståltråden enbart skulle utgöra stöd för leran men nu tycker jag den är uttrycksfull som den är. Men jag stör mig samtidigt på att jag inte var mer noggrann när jag böjde till tråden. Fötterna är olika stora och det stör mig. Om jag bänder loss tråden från kuben blir det fula märkan och min erfarenhet är att det oftast blir sämre när jag försöker göra om.

Assignment

Jag har nu äntligen kommit igång med min skulptur. Utgångs frågan är "vem är jag?". Jag tejpade kuben men blev inte nöjd så jag gjorde om det med silvertejp. Ståltråden som ska fungera som armering blev ganska snygg så jag vet inte om jag ska plocka fram leran.

MODUL 5, moment 4

1.
Modellen för det sokratiska samtalet är ett arbetssätt som jag verkligen vill använda mig av i min undervisning på flera plan. På mins skola har jag än så länge förmånen att undervisa i halvklass. Det gör det lättare att genomföra det sokratiska samtalet. Antingen kan ena halvan av gruppen samtala och den andra gruppen anteckan eller så kan den andra halvan arbeta med en uppgift och så byter grupperna efter halva lektionen.

Eftersom många elever inte är vana att ha ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till ämnet bild tror jag att det sokratiska samtalet kan fungera som en bra inledning till ett friare Medieneutralt och Divergent arbetssätt.

För övrigt har UR gjort en bra serie om konst och gestaltande som heter Skapa stort. Avsnitten är lagom långa och jag har visat dem för flera grupper så de ska får förstålse för hur man skapar utifrån egen inspiration och idé.

2.
Jag har ingen längre erfarenhet av att arbeta som bildlärare men tre uppgifter som jag förstått är återkommande är färgcirkeln, enpunktsperspektivet och ansiktets propotioner.  Här har jag en tanke om att lägga mer fokus på elevernas egna idéer och tankar och inte ge dem färdiga, mallade uppgifter. Eleverna bör även få större möjlighet att välja material. Det kan vara minst lika givande att studera ansiktesformen genom en skulptur som att rita med blyerts på ett papper. Förhoppningen är att detta öppnare arbetssätt ger eleverna tillträde till alla rummen i modellen.

Jag önskar att jag alltid skulle kunna börja med det medianeutrala rummet och låta eleverna få en begränsad tid på sig att skapa ett porträtt. De färdiga porträtten skulle sedan kunna utgöra underlag för en klassrumsdiskussion som sedan leder vidare till en fördjupad gestaltning. 

3.
En stor del av den bildundervisning som jag kommit i kontakt med i grundskolan är snävt utformade uppgifter. Allt från skuggövningar till stilleben.

4.
Jag tror att två ingångar kan resultera i ett mer fruktbart arbete. Den första ingången är dagsaktuella händelser och den andra ingången är radikal estetik i olika former. Graden av radikalitet får givet vis anpassas efter elevernas ålder och erfarenhet av att arbeta på detta sätt. Ett upplägg skulle då vara att något presenteras och diskuteras sokratiskt för att sedan bearbetas gestaltningsmässigt.

Soktatiskt samtal genomfört.

REFLEKTION OM MITT SOKRATISKA SAMTAL

Under fredagen den 21 februari fick jag äntligen möjlighet att genomföra mitt sokratiska samtal. Samtalet genomfördes under ca 30 minuter i 11 stycken killar i årskurs 7. Tjejerna i klassen hade under min lektion tjejsnack så jag fick möjlighet att genomföra det sokratiska samtalet med en mindre grupp. Efter mitt genomförda samtal kan jag konstatera att det var en lagom gruppstorlek. Alla fick möjlighet att prata och jag han gå laget runt med frågor utan att någon elev fick vänta för länge på att få uttrycka sig. Att genomföra det givande sokratiskt samtal i helklass ser jag fortfarande som problematiskt eftersom den bästa samtalsformen är i ring. Det är också viktigt att alla tydligt hör vad de andra säger och det försvåras i en stor grupp om någon elev talar lågt eller har svårt med språket. I en helklass kan en elev som vill säga något få vänta allt för länge på att få uttrycka sig och risken är då större att eleven tappar intresset och fokus.

Eftersom eleverna i klassen arbetar med lag och rätt i SO:n och med robotar i tekniken valde jag att det sokratiska samtalet skulle handla om de robotlagar som SF-författaren Isak Asimov utformat. I samtalet kunde vi resonera om hur lätt eller svårt det är att följa lagar och regler och vilken rätt vi har att sätta upp regler och lagar för andra.

För killarna i klassen för det första gången de genomförde ett sokratiskt samtal. Jag började med att beskriva förutsättningarna för samtalet, att det var förbjudet att räcka upp handen och att målet inte var att komma på rätt svar utan att diskutera problem och eventuellt komma på nya frågor.

För att förtydliga samtalet och göra det mer greppbart för eleverna valde jag att förbereda en KeyNote presentation där jag skrivit ner frågeställningarna och robotlagarna. Jag hade också lagt upp länkar till två klipp på Youtube. Det första klippet som jag började att visa var ett klipp där man ser en anställd på robotföretaget Boston Dynamics sparka på en robot för att visa hur stabil den är. Roboten har precis samma rörelsemönster som ett djur så när man ser klippet får man känslan av att han sparkar på en levande varelse. Mitt syfte med detta var att få eleverna att känna empati för en maskin.

Efter det gick jag igenom de tre robotlagarna och lät eleverna fundera över vad de tänkte när de läste reglerna. När de fått fundera en stund gick vi laget runt och alla fick förklara vad de tänkte och tyckte. Alla i gruppen uttryckte en åsikt även om inte alla utvecklade sina svar. Några nöjde sig med att säga att reglerna var bra. Några andra utvecklade sina svar och förklarade att det var viktigt med regler men de väckte också frågan om det inte fanns risk att någon skickade virus till robotarna så att de inte skulle lyda lagarna.

Överlag var jag förvånad över att killarna klarade av att prata tillsammans utan att räcka upp händerna först. Någon kille hade dock mycket svårt att vänta på sin tur utan pratade rakt ut utan att bry sig om ifall det var någon annan som pratade just då. Positivt var samtidigt att några killar som inte brukar säga så mycket i andra sammanhang pratade mycket och förde mer utvecklade resonemang än vad de gör i den vanliga undervisningsformen.

Inför samtalet hade jag sökt runt på nätet och hittade bra frågor kopplade till robotlagarna på Tekniska museets hemsida. Med hjälp av dessa frågor och problem blev det lättare för killarna att formulera sina åsikter. När jag presenterade tolkningsfrågan som löd: Om människor skapar robotar som är intelligenta och medvetna, dvs artificiell intelligens skulle då robotlagarna kunna gälla? Det blev det ett bra samtal om att då skulle ju robotarna bli som slavar och det skulle robotarna inte gilla. En killa i gruppen drog en parallell till vårt tidigare arbete med det antika Grekland och Rom och de slavar som fanns där.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att i just detta fallet med robotlagarna fungerade det bra att koppla ett Youtube klipp. Det blev då mer påtagligt för gruppen att det faktiskt var robotar vi pratade om och att det just nu utvecklas mycket avancerade robotar. Vi pratade om att USA redan använder drönar för att bekämpa terrorister och att dessa drönar blir allt mer sofistikerade och snart kommer att kunna fatta egna beslut.

En annan positiv sak var att flera i gruppen gjorde kopplingar till populärkulturen. Vi pratade om robotarna i filmer som Terminator och i filmen I, Robot. Att koppla till populärkultur och saker som ligger nära eleverna tror jag är viktigt för att få givande samtal. Det bör vara en kombination av det främmande i en greppbar kontext.

Det var första gången som killarna provade på ett sokratiskt samtal och min erfarenhet av detta är att det nog kan vara bra att dela in i killgrupper och tjejgrupper när man börjar. Det skapas då en trygghet i gruppen och eleverna hinner träna upp sin förmåga att samtala innan grupperna sedan blandas och blir mer heterogena. Självklart är detta helt beroende av hur klimatet år i klassen och mellan elever. Det är viktigt att känna till och förbereda sig för innan samtalet börjar. Idealt bör jag med tiden kunna utöka gruppens storlek i takt med att eleverna blir säkrare och slutmålet bör vara att det skapas ett klassrumsklimat där alla deltar utan att någon behöver räcka upp handen. Ett sant demokratiskt klassrum. Jag kan här rekommendera en bok skriven av Ulla Wiklund. Boken heter För tanken vidare och där redovisar hon ett arbetssätt där handuppräckning är förbjuden.

Lite efter: Modul 5, moment 3 - Assignment

Eftersom jag fått nytt beslut från skolverket som till slut insåg att jag faktiskt var behörig bildlärare har jag hamnat efter.

Min intention är fortfarande att avsluta kursen eftersom den ger mycket bra kunskap och träning. Mitt sokratiska samtal har jag planerat men ännu inte hunnit genomföra. Målet blir att genomföra samtalet efter sportlovet och då även skriva den reflekterande texten.

Om någon är intresserad av ett assignment kom en mening till mig när jag fick veta att Bruno K Öijer ska ge ut en ny diktsamling. Kanske kan meningen vara en ingång.

Syntaxens frusna ögonblick

som lämnar frostmärken i själen.

Jag återkommer efter sportlovet.

Skynda långsamt

Idag har jag försök fixa till tavlan. En del blev bättre och annat strulde jag till. 

Spray fail

Igår sprayade jag första lagret. Det blev nästan perfekt förutom på en liten detalj. Istället för att låta det vara valde jag att försöka fixa det. Följden blev att jag tappade mallen i den våta sprayfärgen så nu är det en stor kladd på tavlan. Idag ska jag försöka fixa det.

Förstärkning

Inom stencilgraffitti pratar man om att binda ihop öar. I mitt fall blev det till att binda ihop kontinenter.

Dags att spraya

Så har jag målat rött. Jag borde ha grundmålat vitt eftersom spånskvan lyser igenom. I värsta fall kan jag vända skivan och göra en andra version.

Oj...

Man lär så länge man lever. Jag har nu skurit ut min schablon men skar för mycket. Nu är den i två delar så jag får passa in delarna noga när det ska målas. Nåja, ett misstag jag inte gör om.